Det går framåt

I morse gick han till jobbet utan att jag vaknade. Han kom tom i håg medicinerna själv. Det känns skönt.

Och när han kom hem så började han röjja hobbyrummet för att sedan cykla 20 minuter på motionscykeln. Det är bra iom att han inte gjort så mycket på väldigt lång tid så har konditionen sjunkit i botten. Efter det har han suttit och tittat på tv med mig.

Hoppas bara att biverkningarna ger sig så att han inte måste sluta med nya medicinerna. Jag har inte sett honom så pigg på länge.

Det är som att få tillbaka sin man efter att bott med 2 småbarn och en tonåring. Underbart. Inte för att vi har något ordentligt samliv, men jag är glad att kunna ha en vettig konversation med honom.

kram